En tanke inför adventstiden.

Text: Matt 21:1-9.

Vi ska gå in i adventstiden och i kristen tradition är det tiden då vi förbereder oss för julen. I texten som vi fick höra berättas om hur Jesus rider in på en åsna, det är sista gången han kommer till Jerusalem för sedan händer allt detta med korsfästelsen. Men första advent handlar väldigt mycket om hur Jesus kommer till Jerusalem. Bilden av en kung som kommer på en åsna säger något om vad för sorts kung vi talar om. Det är inte en härskare som kommer på en vit springare med rustning och draget svärd, nej det är en ödmjuk man som kommer på en liten grå åsna. I kristen tradition handlar Advent om att vänta på något stort. Jag tror att vi alla behöver vänta ibland. Det är ett svårt ord i den tid vi lever i, vi vill ha allting genast, vi vill inte vänta, vänta är tråkigt och långsamt. Men jag tror att det finns något gott i att vänta, i att låta tiden ha sin gång. Ibland måste vi vänta in varandra. När vi är oense, när vi bråkar kan väntan ibland göra underverk, vi kan igen närma oss varandra trots olikheterna. Ibland måste vi vänta in oss själva, vi behöver förbereda oss, vänta tills vi är mogna nog att göra det ena eller det andra. Ibland måste vi vänta in rätt tillfälle att göra saker. Oftast känns det naturligt när tiden är inne. Att vänta kan man behöva öva sig på, väntan innebär en tid av förberedelse inför det som ska ske längre fram. Så är också adventstiden en fasta i kristen tradition, och fasta betyder just att man förbereder sig, väntar in. Men vissa saker behöver man inte vänta med. Det är aldrig för tidigt att visa en annan människa att man uppskattar henne. Det är aldrig för tidigt att säga ett vänligt ord, en komplimang, det som uppmuntrar andra. Det är aldrig för tidigt att göra kärlekens gärningar, att finnas till för någon annan. Ljuset som vi tänt idag är en påminnelse för oss att försöka vara ljus för andra, vi får, genom vårt sätt att vara, tända ljus i andras hjärtan. Julen kan få handla om att komma samman, att ta tid att prata med varandra, uppmuntra varandra och att skratta tillsammans. Livet är gött att leva och i våra möten får vi bekräfta det med varandra. Så jag önskar er alla en adventstid fylld med goda möten, många tända ljus och goda samtal med en mugg glögg och ett tänt ljus på bordet. En advent där du får vänta in allt det goda livet vill ge dig. En välsignad advent önskar jag er alla!

Kommentera