21:a söndagen efter Trefaldighet

”Samhällsansvar”

Psalmer: 602, 793, 766, 396, 288

Text: Rom. 13:7-10

Jesus skärper lagen, säger vi ibland. Och vad betyder det? Jag tror att det betyder att han sätter kärleken först. Det är kärleken som driver oss att göra det vi gör, när det är som det ska. Ibland drivs vi av andra krafter: avund, bitterhet, hat, viljan att synas och betyda mest, vara bäst och mest lyckad. Där hamnar vi ofta. Därför är det en skärpning Jesus kommer med när han menar att det är kärleken som gäller.

Lagen kan alla följa, det är inte svårt att följa ett antal på förväg uppsatta regler som finns i en regelbok. Eller, alltså, det är ju inte alltid lätt, men det är lättare än att låta kärleken styra. Jesus går så långt så att han säger att det bara finns en sak som vi alltid är skyldiga varandra: kärlek. Det arbetet tar aldrig slut. Det finns alltid fler kärlekshandlingar att utföra för andra.

När man älskar sin medmänniska, säger Jesus att vi har uppfyllt lagen. Det är alltså bara en enda sak vi faktiskt behöver komma ihåg och det är att älska.

Om kärleken ska fungera får den inte stelna. Den måste leva. Vi människor är bra på att institutionalisera kärleken. Mycket av det vi byggt upp är bra förstås: sjukvården, äldrevården, kuratorer, och allt vad det är, ett sätt att professionalisera kärleken till nästan. Inget fel i det, allt detta behövs. Men om det får oss att tro att vi därmed inte behöver engagera oss själva tar vi miste.

Att leva i världen men med Guds sigill ristat i våra hjärtan är att engagera sig. Ingen kristen kan stå utanför och se på, låta någon annan ta ansvaret, mena att jag ju betalat min skatt och därför går fri från engagemang. Jesus skärper lagen genom att säga till dig och till mig: älska, människa!

Hur märks det i mitt liv att jag först och främst tillhör Gud? Och att jag i andra hand lever i den här världen? Vad gör den insikten med mitt handlande här? I olika tider har det lett till att de kristna och kyrkan vänt sig från världen, slutit sig inåt och bara sysslat med sitt eget. När Luther på 1500-talet protesterar är det just detta han protesterar emot. En kyrka som blivit inkrökt i sig själv. Som inte ser världens skriande behov av upprättelse, rättvisa och fred.

En kyrka som pysslar med sitt eget blir inte relevant för någon till sist. Det var det Luther såg och ville ändra på.

Det finns inget viktigare än att älska sin medmänniska säger Jesus. Mycket annat är viktigt också och vi kan behöva fundera över gudstjänstens utformning eller kyrkorummets smyckande men allt det är sekundärt till kärlekshandlingen för den som behöver mig och min kärlek just nu.

Jag vill följa Jesus. Vad betyder det? Ja inte betyder det primärt att hålla vissa saker för sanna och sköta min bön och mitt gudstjänstgående. Inte oviktigt. Men det betyder att älska såsom Jesus älskade.

Det är svårt att vara människa. Jovisst. Men det är inte lättare att vara människa om vi sluter oss in i oss själva, bara tänker på det som är vårt och det som är viktigt för oss. Att leva inkrökt i sig själv är den största sjukan. Luther såg det, vi ser det runt omkring oss och vi hamnar ofta där själva.

Att följa Jesus är att leva på ett annat sätt.

Kristen tro är samhällsomstörtande i det avseendet att den inte inlemmar sig i ett system där vi delar upp oss och våra liv i olika sfärer som inte berör varandra. Livet är alltid enligt Jesus ett liv i kärlek, utgivande, sårbart och svårt. Men det finns inget alternativ om kärleken ska segra. Ska Guds rike bryta in beror det på oss som lever här och nu. I denna värld men med ett gudomligt uppdrag.

Att ta samhällsansvar är att bidra till det goda livet just där jag finns. Genom kyrkans utåtriktade arbete, samhällsföreningen, politiken, föreningslivet, vad du vill. I kärleken till nästan kallas vi att vara en del i det vi lever i, inte avskärma oss och tro att det verkliga livet finns någon annanstans än just här och just nu.

Nu behöver min nästa min kärlek. Hur ser mitt svar ut? Det är den viktigaste och svåraste frågan. Det är lagen att jag svarar med kärlek, det är att bryta den att vända mig bort.

Gud, fyll oss med din kärlek så att vi kan ge den vidare. Hjälp oss se att det är det enda som spelar roll. Amen.