Tankar inför andra söndagen efter trettondedagen

Text: Jesaja 55:1-3a

Vad ger ditt liv dess mening? Vad är det du behöver för att orka leva? Självklart behöver vi mat och vatten, värme och husrum.

Men vi vet alla att detta inte räcker. Vi behöver också kärlek och ömsinthet från andra människor och vi behöver få älska och ge omsorg åt andra. Utan kärlek förtvinar vi och riskerar att bli kalla och ensamma människor.

I Jesajatexten verkar det finnas ytterligare en dimension och den här söndagen i trettondedagstiden har temat ”Livets källa”, det handlar om ursprung, det handlar om det där som behöver finnas för att liv ska var möjligt.

Det verkar finnas tre dimensioner åtminstone av livet som behöver fungera någorlunda dels den rent fysiska verkligheten, att ha det man mest grundläggande behöver. Det vet vi att inte alla har i vår värld. Där behöver vi börja. Dels det som handlar om mellanmänskliga relationer, hur vi finns i relationer med vänner, familj om vi har det och alla de som lever i samma värld som oss. Hur relaterar vi till varandra? Finns det band som är starka?

Och så den tredje dimensionen, den som handlar om det grundläggande. Det religiösa språket för det är Gud, den livgivande guden, den som skapar och andas liv in i sin skapelse ständigt, ständigt. Gud vill liv.

I Jesajatexten handlar det om en Gud som säger att allt det som handlar om det yttre inte kan vara det viktigaste. Om vi lever i goda relationer också med livets ursprung kommer det vi behöver till det yttre att ordna sig. Jag tror på riktigt att det kan vara så. Men att leva i god relation till mina medmänniskor och med livets yttersta mening och kraft innebär ju ett arbete just för att världen ska bli en bättre plats att leva på för fler. Det är inte stillasittande tro som förändrar världen men tro i kombination med handling kan nog verkligen förflytta berg.

Gud talar genom Jesaja och säger ”Lyssna till mig, så får ni liv”. Det verkar finnas ytterligare en sanning om livet förutom de vi kan se och förstå utifrån vårt dagliga liv. Något mer finns och jag tror vi är kallade att söka det. Man säger ibland att människan är en meningssökande varelse och det är nog så att vi behöver finna mening och sammanhang för att må riktigt bra.

Så hur ser sökandet efter mening ut i ditt liv? Hur kan vi vara varandras mening? Jag tror att det är viktigt att vi än mer ser att vi ju är varandras verklighet. Det jag gör, säger, det sätt jag beter mig på, påverkar andra människor. Vi vet att det är så. Vad får det för konsekvenser i mitt liv?

Jesaja berättar för oss att vi ofta lägger våra resurser på sådant som inte ger liv, på sådant som inte mättar utan bara är tomt. Jag tänker att han inte bara pratar om kalorier utan bildligt om det som ger livet mening.

Vi har en tendens att fokusera på fel saker. Det är väl knappast någon nyhet? Vi människor strävar efter att lyckas, vara populära, bli betydelsefulla och så vidare. Innerst inne vet vi att det inte är det som ger livet mening. Alla vet vi att den dag då vi ligger på vår dödsbädd kommer vi inte att ångra att vi inte blev mer populära utan snarare att vi inte hann investera tillräcklig tid i de viktiga relationerna som ändå bär livet.

Vi känner egentligen till livets mening väldigt väl. Varför har vi så svårt att leva den?

Om 2015 var ett annus horribilis, alltså ett fruktansvärt år i världens historia med fler på flykt än någonsin exempelvis kan kanske 2016 bli ett år de vo verkligen försöker omsätta i verkligheten, i handling, det vi redan vet. För vi vet vad det innebär att leva ett gott liv, vi vet vad som behöver göras för att fler ska få del av det goda livet. Det är egentligen inte ”rocket science” och vi behöver inte vara smartast i världen för att kunna räkna ut det.

Jag tror att det händer något med oss då vi lyssnar på Gud, jag tror att vi då får mer liv. För Gud vill liv och inget annat. Gud vill inte död, inte våld, inte ojämställda relationer, inte miljöförstöring som försvårar livet. Gud vill liv, att du och jag, att alla ska kunna leva det goda livet.

Därför finns en källa, livets källa, att ösa ur och det är Gud själv, Gud är källan till allt det goda och när vi lyssnar genom bönen, i oss själva på Guds tilltal, ja, då händer något med oss. Då kan vi se igenom ytan och det som världen vill att vi ska göra för att vara lyckade och se att det finns så mycket mening i att finnas till för andra, i min närhet och de som finns långt borta.

Jag önskar dig tillgång till den källa som finns djupt inom dig. Gud har placerat den där och du får söka den.

Amen.