Betraktelse, medmänniskan, trettonde söndagen efter Trefaldighet.

Text: Lukasevangeliet 10:23-37.

Vi känner texten så väl och vi vet att den handlar om den goda medmänniskan. Samariern som bilden för det vi alla vill vara. Samariern, den första diakonen, så är också söndagen som kommer diakonins dag, det är ingen slump. Vi kallar ibland diakonin för kyrkans kärlekstjänst. Berättelsen går att leva sig in i, vi känner förakt för de som går förbi den skadade och beundran för samariern som stannar, fylls med medlidande och hjälper. Texten börjar med att Jesus blir ställd inför frågor, frågor som vill sätta dit honom, frågor som vill snäva in tron och religionen. Så som frågor från de laglärda ofta vill snäva in, begränsa, bestämma vem sim finns innanför och vilka som inte räknas. Antingen är du med oss eller så är du vår fiende. Men Jesus svarar inte i absoluta termer, han är inte intresserad av att snäva in, jag tycker man kan se det på hela hans livsgärning, han söker det som spränger gränser. Så är det också i denna berättelse om den barmhärtige samariern. Jesus ger ingen tydlig definition på frågan om vem som är vår nästa. Istället svarar han med en berättelse som tvingar oss att tänka efter. Vi får själva ta ställning. Ingenting skrivs på vår näsa men ändå finns en tydlighet, liksom fördold. Vem vill jag vara? Vem i berättelsen vill jag identifiera mig med? Vem var den misshandlade mannens nästa? Uppmaningen till oss blir ändå tydlig: att leva i Jesu efterföljd, att vara lärjungar betyder också att se och att agera, ta till handling. Tron kan inte bara vara en from förhoppning om livet efter döden, inte bara stilla stunder i kapellet, inte bara helig läsning i bibeln och aftonbön. Det behöver vara något annat också: ett seende i världen och ett handlande. Vårt seende behöver förändra den här världen, såsom Jesus kom för att förändra allt, ställa allt på ända, ifrågasätta rådande normer och samhällsklimat. Samma kallelse gäller oss, vi är alla kallade att vara diakoner, att utföra kyrkans, världens kärlekstjänst. Kyrkan har utsett vissa och vigt dem till diskonämbetet, men det fråntar inte oss andra kristna vårt ansvar att se och att handla. Vad betyder det för dig att se och att handla? Hur tänker du dig att berättelsen om den barmhärtige samariern kommer att sporra dig till handling idag, imorgon, denna vecka? I den befrielseteologiska bibeltraditionen handlar det om just detta: att läsa för att se och bedöma situationer runt omkring oss och att handla. Bibelläsning eller ett lyssnande till bibeltexter blir inte passivt mottagande utan aktiv handling. Jag tror det är så det behöver vara, jag tror det är syftet med bibelläsning: att den förändrar oss, sporrar oss, ger oss kraft och mod. Därför är bibelläsning så viktig för oss, för den som söker mening och vägledning inför allt det som möter oss varje dag.

Maten är ur led

Billigare ärtor från Kenya än de svenska? Hur kan det vara möjligt? Det är märligt detta med mat. Många svenskar blir mer och mer medvetna om att äta mat som är i säsong. Men när man inte ens kan få svenska ärtor i augusti blir det inte så lätt. Hur ska vi göra? När kommer det en tydlig märkning som inefattar transporters negativa miljöpåverkan? Tyvärr kan inte alla odla hemma även om jag hoppas fler kommer att göra det framöver. I år odlade vi ärtor i trädgården, fantastiskt saftiga sugar snaps, så gott. Jag önskar fler den erfarenheten. Vi behöver tydliga regelverk så att våra odalre vågar satsa så att vi kan få närproducerade matvaror. I nuvarande system räknas bara pris och ibalnd finns förstås ekologi och Fair Trade med i bilden men i allt för liten utsträckning. Det måste ske en förändring! Jag vill kunna äta närproducerad, ekologisk mat året om!

Empatibrist!

Idag rapporteras en stor nyhet minst sagt. Isen på Arktis smälter i allt snabbare takt. Men kommentarerna som är väldigt få andas klimatkrisförnekelse rakt igenom egentligen. Vad beror det på att vi inte kan se vad som sker? När isen är borta kommer jorden att absorbera mer värme från solen vilket ökar temperaturen ytterliggare. Vi vet att det finns trösklar i naturen som vi inte bör gå över för då riskeras en acceleration vi inte kan bromsa. Är issmältningen en sådan tröskel? Ingen vet säkert. Hur vore det då med försiktighetsprincipen? Kanske borde vi människor lugna ner oss lite? Jag skriver i min bok att klimatkrisförnekare saknar empati. Det menar jag verkligen. För ingen kan väl undgå att se hur klimatförändringen drabbar människor och djur runt vår värld? Om man ser det och samtidigt inte vill att kraftfulla politiska beslut tas för att mildra effekterna, vad är man då för en slags människa?

I ekonomismens tidevarv då vi brottas med en ekonomisk kris eftersom vårt ekonomiska system nått vägs ände är det minst sagt svårt att frammana engagemang för jordens överlevnad. Men det är ju våra barn och barnbarn vi talar om! Det är de som kommer att skörda de bittra frukterna av vår handlingsförlamning och brist på empati.

Skippa importerat kött!

Varför äter svenskarna mer och mer importerat griskött? Jag tror de flesta vet att svenska gisar har det bättre än de flesta andra, ändå ökar importen. Inte nog med det, köttkonsumtionen ökar hela tiden. Även här finns kunskapen, de flesta vet att köttindustrin bidrar till klimatförändringen på ett alarmerande sätt. Varför då denna ignorans inför fakta? Är vi så kortsiktiga att vi alltid bara ser till vår egen plånbok och våra egna behov? Vi äter 350000 ton griskött om året i Sverige, är det klokt? Naturligtvis inte. Jag tror inte att vi alla ska vara vegetarianer, jag gillar kött själv. Men vi behöver äta mindre kött. När vi ska äta kött behöver vi välja noga. Svenskt, eftersom vi vet att de svenska djuren behandlas bättre än andra. Gärna ekologiskt också förstås, glada ekologiska grisar får rulla sig i gyttja, det är bra! Vi behöver djuren för att hålla våra landskap öppna, jag gillar bönder och vill att de ska kunna finnas kvar, det kan de bara om de får avsättning för sin produktion. Alltså, genom att äta mindre kött och bara äta svenskt när vi väl gör det är vi med i en förändringsrörelse. Genom att minska köttandelen av vår kost blir vår kosthållning billigare och vi får pengar över att köpa det svanska och ekologiska köttet som är dyrare. Har ni sett Bonnakött exempelvis? Fina grejor!

Idag bestod vår lunch av röd linssoppa med polenta, ikväll blir det biffar på vildsvinsfärs, det ska bli gott!

Betraktelse – friheten i Kristus

Friheten i Kristus handlar texterna om denna veckan. Jag tror att vi alla är fria i grunden, vi är födda fria även om vi vet att en del barn verkligen inte föds i frihet. En del föds till fattigdom, barnarbete, utnyttjande ja en del föds faktiskt i fängelse, fångar redan vid födseln alltså. Men om vi för en stund funderar över hur Gud tänker när världen och människorna skapas tror jag att grundtillståndet är frihet. Men vad är det då, denna frihet. I vår del av världen är frihet ofta att kunna vara ekonomiskt oberoende, kunna välja utbildning och yrke, var man skall bo, vilken mat man ska äta och vilka kläder man ska köpa. Ja vi har till och med gjort ordet valfrihet som något av det viktigaste vi vet, det kan vi se i alla valkampanjer inför riksdagsvalen i Sverige. Partierna försöker övertrumfa varandra om vem som kan erbjuda mest valfrihet. Men det kan väl inte vara det viktigaste? Att välja vilken mat man ska äta eller vilka kläder man ska köpa? Nej, jag tror det finns en mycket mer grundläggande frihet än så. Friheten att vara, att finnas till. Att bli accepterad för den jag är, bara av det enkla faktum att jag är skapad till Guds avbild, liksom alla andra människor. Om jag ska söka mig fram tilll vad det innebär att vara människa kanske det i vår tid handlar om att vända den skenbara valfriheten ryggen och fokusera på det som är viktigt. Att följa Jesus kanske idag mer handlar om att välja bort för att kunna fokusera på min nästa, för hur ska jag kunna hinna vara en god medmänniska när det mesta av min tid går åt till att välja. Ska jag gilla det eller det inlägget på Facebook? Ska jag investera mina sparpengar i den eller den fonden om jag nu har några? Jag menar inte att de val vi gör med våra pengar är oviktiga, de är viktiga och vi ska vara aktsamma om våra val men när alla dessa val äter min tid blir det problematiskt. Den tid jag kunde ägna åt att be, att finnas till för någon annan, att påverka min omvärld.

Att vara fri är att vara människa. Då kan inte tron stängas in i formler och formuleringar. Kyrkan har ofta ansett sig vara tvungen att formulera tron för lång tid framåt för många människor. I det finns sällan dynamik, risken för stillastående är påtaglig. Det innebär att vi alla måste vara med och tolka vår tro, den vi bär på i vårt inre och den vi delar tillsammans. Vad tror vi på? Det måste finnas en utveckling i detta tror jag eftersom vi människor och världen ständigt förändras.

Frihet är inte något som bara kommer till oss. Även om Jesus befriat oss alla så handlar våra liv om att söka oss den friheten. Vad innebär det att vara befriad i Kristus? Att söka Kristus genom att välja bort och skala av, att göra vårt liv enklare tror jag kan vara en framkomlig väg. Jesus har på korset befriat oss från dödens lag, det är svårt att förstå. Vi får leva som människor, hela människor, vi får älska andra och vi får bli älskade. Vi är fria att släppa på våra masker för att släppa in andra i våra liv, vi får våga vara nära, vi får se på varandra som heliga varelser.