Skolavslutning – vilket elände!

Det verkar nästan omöjligt att lösa knuten om huruvida vi ska ha skolavslutningar i kyrkan eller inte. Attefall från KD har ett förslag. Dessvärre är det konstiga argument han använder. Att säga ”Gud välsigne er” är enligt honom inget att fästa sig vid, det betyder egentligen ingenting. Nähä, för mig betyder det mycket att säga så som präst och när någon säger det till mig är det inte vilken slentrianmässig artighetsfras som helst.

Jag tror inte vi ska ha avslutningar i kyrkan längre. Åtminstone inte av de skäl som ofta anförs: tradition, fina lokaler, bra akustik och vad det nu är. Våra kyrkor är religiösa rum och ska främst användas för religiösa ändamål, rummen är helgade för det. Så låt dem vara heliga rum då och låt skolan utföra sitt samhällsuppdrag som ska rymma människor av alla olika sorters tro eller ingen tro alls. Skolan kan självklart komma till kyrkorna i undervisningssyfte för påsk och julvandringar exempelvis. Men det är viktigt tycker jag att inte göra minsta möjliga för att kyrkan ska få plats på skolavslutningar. Kyrkans budskap bär och får väl klara sig utan att möta barnen i juni. Visst är det tråkigt på ett sätt men samtidigt en spegling av vårt samhälle som ser mycket annorlunda ut än för 30 år sedan. Och det är bra! Så låt oss inte av nostalgiska skäl till varje pris pressa in skolavslutningar i kyrkor.

Att Sverige blivit ett religionsallergiskt land av någon outgrundlig anledning beklagar jag dock djupt.