Svensk klimatpolitik – en pinsamhet?

Ja, det hävdar i alla fall miljökonsulten Magnus Nilsson idag. Han menar att Sverige riskerar att radikalt minska sitt klimatansvar genom att räkna in skog och mark i klimatmålen. Detta skulle innebära drastiskt sänkta ambitionsnivåer i svenskt klimatarbete. Vi kan fortsätta släppa ut koldioxid i stor utsträckning eftersom det växer mycket träd i Sverige. Detta är naturligtvis inte acceptabelt, anser jag, liksom Nilsson. Det borde istället vara så att Sverige går i bräschen för aktivt klimatarbete. Detta kritiseras av många, varför ska Sverige göra mer än andra? Jo, för att det är bråttom och för att vi kan dra andra med oss. När målet för våra politikers politik enbart är ekonomisk tillväxt riskerar viktigare saker att få stå i skymundan. Det är inte bra.

Är det medelsvenssons fel?

Ja, i dagens kolumn i DN hävdar Richard Swartz att det är Europas medelsvensson som ska skyllas för den ekonomiska krisen. Har han rätt? Självklart har han rätt när han vill att vi ska inse att ingen kan konsumera mer än vad man har råd med, han menar att vi betett oss som om detta inte var sant. Jag håller med. Men, är det medelsvensson som skapat de finansiella instrument som trodde sig kunna skapa pengar ur intet, ex nihilo? Är det medelsvensson som tillåtit politikerna att lämna makt till marknaden? Ja, det är det förstås indirekt genom våra politiska val. Men när vi ser undersökning efter undersökning om huruvida finansmarknaden borde ha tuffare regler eller att vi borde införa en tobinskatt, ja då har medborgarna i Europa sagt ja till detta, har politkerna då följt denna folkets opinion? Nej! Bankerna kan vi inte heller skylla på enligt Swartz för politikerna har gett dem fritt spelutrymme. Innebär det då att de inte behöver ta samhällspolitiskt ansvar? Ja, tydligen enligt Swartz. Så, vi kan inte skylla på politiker, inte på banker och inte heller på kreditvärderingsinstituten menar kolumnisten. Vad finns då kvar? Jo, medelsvensson i Europa skall klandras för att ha gått på myten om snabba cash, stora lån och enkel avbtalning. Som om medelsvensson skapat denna myt! Eller, vilka var det nu som ville sälja dessa swappar, terminer, derivat och allt vad de nu heter till oss? Hur mycket pengar beskattas aldrig i EU utan försvinner till skatteparadis? Hur många företag använder aggressiv skatteplanering för att undvika skatt och därmed ta sitt samhällsansvar?

Swartz har rätt i att vi som tillhör medelsvensson måste ta vårt ansvar. Men är det medelsvenssons fel att vi har en kris? Ja, när vi ser på vem som nu tvingas betala kunde man lätt dra den slutsatsen. Men det är en felaktig slutsats anser jag!

Det vore hälsosamt om flera än medelsvenssons avkrävs ansvar. Swartz anser inte att det behövs. Han har fel!

Fria tidningen – ett alternativ?

Fria Tidningen framstår mer och mer som ett bra alternativ till rådande mediarapportering. Det är ibland kul att läsa den jämte DN och SvD. Det är verkligen olika ögon som betraktar världen. Kul! Per Björklund skriver spännande om finanskrisen, en artikel jag gärna rekommenderar. Det skulle verkligen vara intressant med en seriös debatt om vårt ekonomiska system, en debatt som inte slaviskt och av ohejdad vana håller sig inom rådande marknadsliberala tillväxtekonomiska kontext. Mer sådant, tack!

Bränna sopor?

I dagens DN finns på ledarplats en kort text om att bränna sopor av Helmerson. Han menar att det är bra att bränna sopor eftersom det ännu är för långt till en återvinningsbar värld. Det är just denna typ av resonemang som jag anser vara bedrägliga. Han har ju rätt i sak. Att i avvaktan på att vi kan minska soporna är det en bra idé att bränna dem. Men då investerar vi i infrastruktur som i ett senare skede bromsar en utveckling mot minskat avfall. Vad ska vi bränna med när soporna minskar? Vi har redan som Helmerson själv konstaterar ett sopunderskott och värre blir det med alla nya investeringar i förbränningsanläggningar. Hur vore det att istället på allvar ta tag i grundproblemer att vi konsumerar för mycket och därför slänger för mycket? När ska satsningarna läggas på det istället för som nu på förbränning? Fast det är klart, då snurrar inte tillväxtens hjul så snabbt som DN önskar att det ska. Allt för tillväxten!

Kielos böcker lästa.

Det var faktiskt spännande att läsa Katrine Kielos ”Det enda könet”, samtidigt läste jag hennes ”Våldtäkt och romantik” som var riktigt ruskig.

Hon skriver snabbt och välformulerat, ibland känns det lite som om är på jakt efter något ranelidskt men hon lyckas inte riktigt. Det enda könet är medryckande och hennes analys av rådande ekonomiska paradigm stämmer bra anser jag, det är den ekonomiske mannen som alla mallar stöps efter. Men hon har inget eget alternativ. Hon rör sig hela tiden i det rådande marknadsliberala träsket, utan större visioner. Det viktiga med boken är att hon anser att det dolda arbetet som gör det möjligt för ekonomin att växa måste räknas. Visst är det så men det var inget nytt.

Hennes bok om våldtäkt är otäck, dels för att hon själv verkar ha upplevt det men också för hennes pricksäkra analys. Hon gör det bra, men vad blir slutsatsen? Jag vet ärligt talat inte. Men en viktig diskussionsbok är det och det vore inte fel om alla tredjeringare i gymnasiet fick läsa den. Ibland blir den svår och teoretisk och just därför kan den nog tyvärr inte läsas av en yngre publik. Kanske kunde hon göra en tunnare version för även om boken bara är på 117 sidor kunde det hon vill ha sagt sagts på max 70 sidor.

Bägge böckerna är lättlästa och intressanta, delvis skrämmande och lite av väckarklocka men hon går inte ”all in” tyvärr.