3:e i påsktiden, en betraktelse.

Text: Johannesevangeliet 10:1-10.

Att gå in och gå ut och finna bete är de ord som jag fastnat för i dagens text. Den som går in genom mig ska bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. Det är inte alltid lätt att fundera ut något klokt att säga om den gode herden, den där välkända bilden som många av oss älskar, bilden av vem Gud är. Den gode herdens söndag är det på söndag. Jag tänker mig gärna Gud som den gode herden men grinden är en annan intressant bild tänker jag. Gud är grinden, den som är nödvändig för att faktiskt komma in, komma in och finna bete. Men grindar går oftast inte bara åt ett håll. Själva finessen är att man kan gå både ut och in. Jag tänker att det är så med Gud och tron, att vi inte kan stanna i att bara sitta i bön eller i samtalet med Gud, vi behöver också göra Guds vilja i världen, den växelverkan med att fylla på och utföra är livets andning, livsnödvändig. Man kan inte bara andas in, då sprängs man till sist, vi måste också andas ut, blåsa på andra den Guds kärlek vi själva funnit.

Grinden är för mig också en bild av Gud som den föränderlige, gudsbilden är inte för alltid cementerad, den förändras med oss, inte så att vi dikterar villkoren för Gud, men i en symbios förvandlas vi tillsammans, vi och Gud. Jag tror det är vad det innebär att leva i en reformerad kyrka, Luther menade ju att vi ständigt behöver reformera oss, bara så kan vi vara trogna Gud. För Gud lever och allt levande förändras. Så måste också jag som kristen och kyrkan nydanas och utvecklas, ständigt.

Det levande hoppet på den uppståndne är ett hopp som förändras och utvecklas, liksom Gud. Hur förhåller man sig bäst till det som inte går att kontrollera och stänga in? Vi människor har haft en förkärlek till att fånga in, att sålla och sortera, vad innebär det att vara innanför och vad innebär det att vara utanför? Vi har varit duktiga på att bestämma hur vi kristna skall vara. Den som inte tar sig in genom grinden är en tjuv! Det gäller att lokalisera tjuvarna så att vi kan förbanna dem! Jag tror också vi behöver gå in i det som är det sanna livet genom Jesus Kristus men notera alltså att det är en grind, detta att gå in genom Jesus, det som finns innanför är inte statiskt, kan och kommer att förändras, ständigt, så länge grinden går åt bägge håll.

Den gode herden tycks vara någon som vill att vi rör oss mellan inandning och utandning, livets mysterium, att lungorna ständigt fylls med luft som syresätter oss, livets grundpuls, in och ut, så är Gud livets grundpuls, ständigt närvarande och ständigt svårfångad. Amen.

Money talks.

När bilindustrin i Europa krisar ropas på politiska åtgärder. Som vanligt när den ”fria” marknaden inte klarar av sina egna spelregler ska politikerna rycka ut till hjälp. Det är bekymmersamt. När en fri kapitalism helt enkelt skulle se till att en del företag måste lämna in när det inte finns efterfrågan för deras produkter har vi nu istället en situation då vi skattebetalare håller företagen om ryggen för att minska arbetslösheten. Och när politiker ska in i leken fokuserar man inte på det som måste göras, nedskärningar, utan istället så vill man senarelägga viktiga miljökrav på bilindustrin.

Miljön offras för att bilindustrin ska finnas kvar och gå med förlust. Aj, aj, aj…