DN vill kritisera men lallar bara med!

I dagens ledare skriver DN om de ökande lönerna och ersättningarna för näringslivets toppar. Man vill vara kritisk och peka på problemen. Men egentligen vill man inte förändra någonting. Istället utmålas de som verkligen vill göra något som populister. Är det inte DN som är populistiska istället?. Man tar till i rubriken men när argumenten ska skrivas kommer det ingenting. Självklart kan man tänka sig ett tak på bonusar, självklart kan man tänka sig frysta löner i de översta skikten. Kanske är det enda sättet att få oss andra att stå tillbaka i löneanspråken? Det samföstånd som rått mellan arbetstagare och företag är redan slut menar jag, det är inte bara på väg att ta slut. Förtroendet för näringslivets toppar, styrelser och för våra politiker i denna fråga är redan förbrukat. Nu krävs kraftttag för att alla ska inse att vi inte kan leva över våra tillgångar. Det är dags att tala om förnöjsamhetens lov. Vad är nog? Vad är lagom? När ska girigheten på allvar ifrågasättas?