Religionsfrihet är svårt.

En indonesisk man har arresterats för att han gett luft åt ateistiska tankar. Det är bekymmersamt. Bekymmersamt med stater som tvingar sina medborgare till tro. Tro väljer jag själv, tro är en upplevelse som vissa människor anser sig ha, andra inte. Det verkar finnas två diken. Ett där tro tvingas på människor och ett där människor helst inte ska ha en tro och i värsta fall tvingas att inte få uttrycka sin tro. Jag kan känna att det i vårt land finns en idé om att religionsfrihet innebär frihet från religion, men så är ju inte fallet. Religionsfrihet innebär att jag får välja om jag vill vara troende eller inte och att om jag är troende får jag välja vilken religion jag tror på. I Sverige känns det ibland som att religiösa människor är svåra att tolerera. De ska helst inte synas och höras och deras aktiviteter skall ske där ingen kan bli störd av dem. Det är konstigt. Men religionsfrihet bygger på att människor är trygga i sin identitet och i sin syn på religion. Är det det som saknas?

Jag trodde det var medborgarna via folkvalda som stiftade lagarna i Sverige!

EQT ska skippa skatteparadisen och betala skatt som alla andra. De gör stor affär av det som borde vara självklart. Orsaken till att man inte gjort det tidigare är att Sverige haft otydliga lagar som inte mött investerarnas krav. Men nu ska man säger man fixa till det tillsammans med myndigheterna. Hoppsan!

Jag som tänkte att vi stiftar lagar som är bra för vårt samhälle och så får vi medborgare rätta oss efter dessa. Fattiga som rika. Men så enkelt är det förstås inte i vår ekonomiserade värld.