Landet som inte längre är.

>Har nyss tittat på Peter Gerdehags fina film, ”Landet som inte längre är”. Den typen av människor finns knappt längre, som väljer att stanna och odla jorden. Kanske visar filmen på hur vi skulle kunna leva långsammare om vi ville. Kanske är det så att sättet människorna i filmen lever är rimligare?
Säger filmen något om hur vi bör leva framöver för att rädda världen? Mer lokalt, mer förnöjsamt, att leva på det jorden ger och inte ta ut mer än jorden ger? Jag tror det.
Inte så att vi alla ska leva på landsbygden men vi behöver leva mer hållbart och lokalt. Vi som har trädgårdar och täppor av olika slag borde odla dem så mycket vi kan. Jag ser fram emot odlingssäsongen i min lilla villaträdgård. Tänk om vi alla odlade en del av våra behov själva, tänk vad det skulle spara vad gäller transporter med mera.
Filmen är fin och visst är den nostalgisk, men kanske kan den ändå ge oss en tankeställare.
Jag hoppas 2012 blir ett år då vi återupptäcker vad vi har och vilka möjligheter vi har att leva hållbart.