>Inklusiva mässan i kapellet!

>Vi var 18 personer som samlades till mässa i kapellet på S:t Sigfrids folkhögskola i torsdags. För första gången skulle vi fira inklusiva mässan. En mässa som tagits fram av vår systerkyrka i Costa Rica, Iglesia Luterana Costarricense, ILCO.
Det visade sig att samma kväll skulle de fira mässan i San José, det kändes verkligen speciellt.
Vi hade möblerat kapellet så att vi satt i ring, det kändes verkligen bra, det blev inte att vi satt och såg varandra i nacken utan kunde se varandra i ansiktet.
Min enda farhåga är för de som vill vara anonyma i mässan, kanske inte synas så mycket, inte visa att man inte sjunger med utan tänker på annat. Skräms de bort av detta sätt att fira mässa? Jag vet inte men jag behöver vara lyhörd för det, tänker jag.
Det som fastnade mest hos deltagarna var formuleringarna i agendan, de kändes fräscha och inbjudande. Samtidigt talar de om det svåra med att vara människa och uppmanar oss att se varandra med kärlek, så det är inga lättköpta formuleringar precis, men fulla av liv.
Det vi inte kände oss bekväma med var alla orden i välsignelsen som skulle läsas tillsammans, vi vill nog gärna ”bara” ta emot den.
Vi blev så inspirerade av detta att vi tänker fira den nu på torsdag också den 3/2 kl. 19.00 alltså, välkommen!