Jag blir så arg – sälj aktierna Svenska kyrkan!

I gårdagens Kyrkans Tidning kan vi i bilagan läsa om Svenska kyrkans aktieinnehav. Det är en sorglig läsning minst sagt. Gunnela Hahn försöker motivera Svenska kyrkans aktieinnehav i olika företag. Hon menar att vi ska äga aktier för att påverka. Jag tror det egentliga skälet är att tjäna pengar. Jag vill gärna veta hur vi påverkar. Vilka direkta påtryckningar från Svenska kyrkan har lett till reella förändringar i dessa företag? Jag vill gärna ha en lista på alla dessa positiva förändringar som bara kunnat ske för att Svenska kyrkan investerat i deras aktier. Jag vill se den listan genast! Hon säger att i den bästa av världar skulle vi bara investera i företag som bara gör gott. Ja, det är alldeles riktigt! Men då menar hon att då kunde vi inte ha aktier alls för sådana företag finns inte. Nej, men dra den riktiga slutsatsen då och sälj aktierna! Genast! Men säger Hahn, då bidrar vi inte till förändring. Jag vill som sagt se denna stora förändringspotential och resultaten. Jag tror att vi, Svenska kyrkan, äger aktier primärt för att tjäna pengar. Det andra snacket är bara en skönmålning för ett ägande som vi egentligen inte kan motivera etiskt eller utifrån evangelium. Svenska kyrkan investerar i ansvarsfulla kärnkraftsbolag. Finns det några sådana? Jag tror inte det. Alla som tjänar pengar på att skicka en avfallsräkning till kommande generationer är inte ansvarsfulla. Dessa aktier måste säljas omgående!

Det som inte kan motiveras utifrån evangelium ska vi sluta med, särskilt när det riskerar att förstöra Moder jord.

Sälj, sälj, sälj!

Ingen tar första steget – som vanligt.

Visst är det konstigt att H&M som tjänar hyfsat med pengar varje år, minst sagt, inte kan gå i bräschen för höjda löner på textilfabrikerna i Bangladesh? 260 kronor i månaden är minimilönen och det fattar ju vem som helst att det inte går att leva på. Du som handlar på H&M, ställ krav! Skriv ett brev till VD:n när du varit i butiken. Eller ännu hellre, handla rättvisemärkta kläder. De är inte lätta att få tag på dessvärre men om du söker på nätet finns ett antal träffar. Det är inte lätt att vara konsument, inga företag som inte berättar var de tar sina saker ifrån är att lita på anser jag. Man ska kunna fråga och få ett vettigt svar. Det får man sällan men ju oftare man frågar desto viktigare blir det för butikerna att kunna svara. Igår var jag och handlade på COOP, hade tänkt köpa gula paprikor till en gryta jag skulle göra. Alla paprikorna var märkta med Israel. Hur vet man att de inte kommer från ockuperat område frågade jag i butiken. Det hade expediten inget svar på. Det blev inga gula paprikor igår, grytan blir god ändå. Men ändå…..

Finansiell moral?

Frank Partnoy delar med sig av intressanta tankar idag om hur den finansiella marknaden fungerar och bör fungera. Bland annat menar han att finansen blivit för invecklad så att det helt saknas inblick och jag delar denna åsikt. Banker som sysslar med finansiella uppfinningar som sedan inte fungerar måste bära förlusten av sitt experimenterande, det är helt rimligt, alltså måste de gå under när de inte kan betala notan efter leken med pengar. Det behövs en finansiell moral hävdar Patrnoy även om han samtidigt säger att det är en motsägelse. Det är sorgligt att han säger så även om jag tror det stämmer. När blev det så att moral och finansiell verksamhet blev en motsägelse, en motsats? När blev girigheten den överskyggande ideologin i vår finansiella värld? Varför? Ja, kanske för att vi inte kan tjäna två herrar samtidigt, kanske för att pengar är roten till allt ont som Paulus menar? Det verkar finnas något djupt depraverande i samlandet av pengar.

Urban Bäckström och Svenskt Näringsliv visar sitt fula tryne!

Bäckström representerar Svenskt Näringsliv och menar att man måste kunna tjäna stora pengar på vård, omsorg och skola! Det är förstås trams! Han anser att det är det största angreppet på Svenskt näringsliv sedan 70-talet. Detta är förstås rent nonsens. Han beter sig som en bulldozer i Aktuellt. Han förfasar sig för att det kommer att bli mindre valfrihet för oss människor. Som om det vore ett problem! Har vi inte valfrihet nog? Det handlar ju inte om att gå tillbaka till det gamla systemet. Han menar att det inte går att driva en verksamhet med bara 2-3 % i vinst. Varför går det inte? Vinst är väl vinst? Bäckström däremot är fast i det gamla då han tror på orimlig avkastning på investeringar och på de galna vinster vi sett i den privata sfären de senaste åren. Bäckström bedriver skräckpropaganda. Det brukar han göra och det har Svenskt Näringsliv sysslat med så länge jag minns. Dags att byta taktik Bäckström! LO visar ett visst ansvar i denna fråga och har lagt fram ett förslag på hur vinster ska få tas ut, det är bra att det kommer. Debatten behöver föras.

Kommer Vattenfall att skärpa sig?

Ja, det är frågan det. VD:n säger i alla fall att han vill minska den sk. koldioxidexponeringen. Det var ju inte en dag för tidigt! Detta statliga bolag borde naturligtvis inte syssla med kolkraft över huvudtaget men det gör man och man fortsätter. Nästa år ska ännu ett kolkraftverk stå klart. För det vore värdeförstörande säger VD:n att inte fullfölja bygget. Jahaja, värdeförstörande för vem? Är inte en skenande uppvärmning av jorden värdeförstörande så säg? Nej, ta er i kragen Vattenfall, på riktigt liksom!

2013, året då allting vänder!

Jo, så måste det vara! 2013 måste allting bli bättre. Vi behöver ställa in oss på det hoppet. 2013 kommer äntligen världens ledare och befolkning att inse att vi tillsammans måste hejda jordens temperaturökning. Det kommer att fattas kloka och långsiktiga beslut där världens länder delar rättvist på bördorna. De rika länderna kommer att ta sitt ansvar för sitt historiska utsläpp, de kommer också att investera stora pengar i grön teknik i utvecklingsländerna. Stora ekonomier som USA och Kina kommer att besluta om nolltillväxt för de har insett att jorden inte klarar en ständig tillväxt. Små ekonomier tar så småningom efter och vi får ett mindre hektiskt finansiellt system i världen. Det införs en kännbar transaktionsskatt på finansiella tjänster som bromsar det ekonomiska flödet. 2013 kommer FN att genomgå stora förändringar. Flera stora nationer väljer att låta FN göra sitt fredsbevarande arbete utan att sätta käppar i hjulet. Detta innebär att krisen i Syrien löses och folket får sin frihet utan fortsatt blodbad. Konflikten mellan Israel och Palestina kommer att lösas mirakulöst eftersom deras ledare äntligen har lärt sig tala fredesn språk och vi får en hållbar tvåstatslösning som alla kan enas om. Otroligt, javisst, men så blir det i år! Vi kommer detta är att se fler och fler människor som väljer bort stora inkomster och satsar tid och engagemang på sina familjer. Vi kommer faktiskt att arbeta mindre 2013 och därmed tjäna mindre. Men det går bra eftersom vi konsumerar mindre och därmed minskar vårt ekologiska fotavtryck. Vi kommer att odla alltmer av vår egen mat på balkonger och i trädgårdar och stadens parker kommer att ha odlingslotter som sköts gemensamt. Vi äter mindre kött och väljer med omsorg det vi handlar i matbutiken. Alla kommer att dricka rättvisemärkt kaffe och äta rättvisemärkta bananer. 2013 kommer vi att se hur de med stora inkomster vill betala mer och mer skatt. Det blir helt enkelt chict att betala skatt och klyftorna i samhället kommer att minska drastiskt.

Kära vänner, vi har ett fantastiskt år att se fram emot! Vi är att gratulera!

Alla vet, också i näringslivet, men ingen orkar göra något!

Gretchen Daily, professor vid Stanford, menar att vi snarast måste sätta ett pris på naturtillgångar för att folk ska förstå dess rätta värde. Kanske har hon rätt även om jag tycker det är trist. Kanske måste man i vår genomekonomiserade värld räkna allt i kronor och ören? Alla vet att det ser illa ut för Moder jord, men världigt få politiker eller näringsidkare verkar vilja ta sitt ansvar. Vad beror det på egentligen? Det är svårt att sätta fingret på. Naturligtvis är många företagare oroliga för sina vinster. Och för att nå dessa personer måste vi alltså prissätta ren luft och rent vatten? Så att vi ytterligare ekonomiserar vår samtid? Vill vi verkligen det? Eller är vi bara så illa tvungna för att investerare, företagare, politiker och andra bara förstår ett sorts språk? Snacka om att dessa herrar (Jo, det är oftast män fortfarande) berövats viktiga möjligheter att uttrycka sig på andra sätt, stackare! När ska vi sätta prislappar på kärlek, omtanke, gemenskap? Kanske har vi redan börjat med det? Jag inser fördelarna med att prissätta det som Gud skapat och gett oss människor att förvalta, man får väl prata med ekonomer på ekonomers språk. Men jag är samtidigt rädd för att vi går miste om något väsentligt i våra liv när vi gör det. Tänk om vi tappar våra andra språk? Det känslomässiga, det mänskliga språket? Då har vi verkligen slängt ut barnet med badvattnet. Ett dilemma är det. Men trots mina farhågor stödjer jag alla ansträngningar att rädda Moder jord, inklusive arbetet att prissätta naturtillgångar så att ekonomisterna kan förstå att nuvarande tillstånd innebär att såga av grenen vi alla är beroende av och sitter på.

Varför bryr sig inte politikerna om miljömålen?

Det är en spännande debattartikel som skrivs idag av ett antal professorer runt om i Sverige. De undrar varför inte våra politiker verkar vilja sträva efter att vi verkligen ska nå uppsatta miljömål. De pekar på ett antal påverkande faktorer. Jag fastnar för två av dem. Har våra politiker inte tilltro till att vi väljare är villiga att ställa om? Jag tror att det kan vara så. Men då är det väl dags att vi visar dem hur vi vill ha det? Ring, maila de politiker som du har röstat på och berätta att du är beredd att ställa upp på vad som krävs för en kraftfull omställning! Det bästa är förstås om vi blir fler som engagerar oss politiskt i det här landet. Det måste vara enklare att leva miljövänligt och klimatsmart i Sverige än tvärtom. Idag är det inte så. Många anser sig inte ha råd eller rätt kunskap för att leva hållbart. Detta måste ändras. Det måste bli väldigt tydligt att vi lär varandra hur detta ska gå till. Vi behöver en kraftfull läroplan i skolorna med minst två lektioner i veckan som handlar om hållbar livsstil, från f-klass till gymnasiet. Den andra saken jag fastnade för är att professorerna kritiserar tillväxtdriven ekonomi så länge den tär på naturresurserna och det gör den ju! Vi behöver alltså ett nytt sätt att tänka ekonomi. Jag ser fram emot att dessa framgångsrika forskare nu ska sätta tänderna i detta problem. Skriv en bok ihop om hur ett rimligt ekonomiskt system kunde se ut och skicka den till regeringen! Gör det snarast!

Girigheten förhärskande – klyftorna ökar!

VD:ar på börsbolagen har glada dagar! De höjer sina löner i mycket större utsträckning än vad vanligt folk får möjlighet. Hur kan det komma sig? Vi lever i en ekonomisk kris, eller hur? Borde inte då alla vara med och bidra? Framförallt ligger problemet i att klyftorna i samhället växer mellan dem som har och de som inte har. Ett samhälle som vill hålla samman bör vara mycket försiktig med att öka klyftorna. Risken att samhället faller sönder är stor! Kanske har vårt svenska samhälle redan fallit isär, eller går det att rädda? När näringslivet vill pressa löner för vanligt folk och samtidigt premierar sina chefer bortom rimlighetens gräns, ja då rimmar det illa. Det finns ingen trovärdighet kvar hos Svenskt Näringsliv anser jag. Det krävs moral bland landets VD:ar, det är dags att visa att man vill vara med och ta ansvar, inte att man bara vill berika sig själv. Vad är det som gör att den som tjänar 31 miljoner om året vill ha mer? Det enda rimliga svaret är girighet. Pengar korrumperar, mycket vill ha mer. Ja det finns många uttryck för det som sker. Och att det finns många sådana uttryck visar ju på att vi inte anser det vara ett accepterat beteende. Ändå får det fortgå, år efter år. När får vi se VD:ar som frivilligt sänker sina löner? Det vore väl lämpligt nu till jul, som ju är givandets högtid? Pengarna kunde användas för att stärka företagen så att jobben kan räddas för flera.

Att välja i butikshyllan – viktigare än många tror!

Vi bör tänka oss för när julchokladen skall inhandlas. Hur har den producerats? Har folk fått vettigt betalt? I en ny film avslöjas förhållandena i flera kakaoproducerande länder. Ja, eller vadå avslöjas? Det var väl inga nyheter direkt att många som producerar de matvaror vi handlar varje dag fått betala med utebliven skolgång, dålaiga förhållanden och usla löner? Det visste vi väl alla, eller? Det verkar inte så när vi se rpå hur vi konsumenter beter oss när vi handlar. Då verkar bara en sak stå i centrum: vår egen plånbok. Det viktigaste blir att köpa till lägsta pris, inte hur folk haft det för att skapa det jag ska stoppa i munnen. Men enligt artikeln handlar det inte bara om moral och etik utan hör och häpna: något ännu viktigare: vår rätt att äta choklad! Ja, ibland blir man konfunderad över DN:S artikelförfattare. Vilken planet kommer de ifrån? Nåväl, det finns ingen mänsklig rättighet att äta choklad. Däremot finns mänskliga rättigheter som säger att ingen ska lida, utsättas för fara, tvingas skuldsätta sig, vara rädda för sitt liv, arbeta ihjäl sig, utsättas för gifter utan skyddsutrustning med mera, med mera. det är viktigt! Alltså är den viktiga frågan just etik och moral. I artikeln sägs vidare att om inget görs nu kommer världen inte att ha tillgång till billig kakao i framtiden. Ja, men hallå!! Det är ju just det som är problemet: priser skall pressas in absurdum. Varför då? Varför är det orimligt att betala vad saker och ting kostar? Ingen av oss väljer rätt hela tiden, jag tror inte det. Men vi kan göra mycket mer än vad vi gör idag. 4,2% av allt kaffe som dricks i Sverige är idag Fair Trade. Inte mycket alltså. Dags för omställning! Om nu kaffet kostar mer och chokladkakan blir dyrare för att den är Fair Trade så får vi väl stoppa i oss mindre av det då om vi inte anser oss ha råd. Det är ingen mänsklig rättighet att dricka kaffe med en chokladbit till. Med det är gott, det ska erkännas. Men det är faktiskt godare att dricka och äta Fair Trade, för det saknar den där bismaken av slavarbete (som en kompis till mej brukar säga). Inga märkningar i världen är perfekta, varken KRAV eller Fair Trade lyckas fullt ut. Men jag väljer att lita på de märkningarna. Många väljer skepcis som skydd för att slippa ställa om sina inköp. ”Det där är bara bluff”, och så köper man som vanligt: till minsta möjliga pris. Att flytta handen några centimeter i kaffe eller chokladhyllan är inte svårt. Ingen av oss kan säga att vi inte vet, vi väljer bara att blunda. Men låt oss sluta blunda och flytta handen och betala vad saker och ting verkligen kostar. Nu är det snart jul, solidaritetens och givandets högtid. Låt oss ge de som producerar det vi äter en riktigt god jul. Det är inte svårt, det är enkelt.